fredan

Helgen i huvudstaden var crazy. Showen i Globen var verkligen bra, trots att jag och Caroline inte satt bredvid de mest hängivna och rockiga fansen klappade vi och sjöng med. När konserten var slut virrade vi tillbaka till hotellet, drog en burgare och somnade.

Lördagen var den mest galna dagen under 2009. Efter en attackshopping utan dess like försökte vi oss på att hitta något lugnt och mysigt ställe för att äta en sen lunch och avnjuta ett glas vin. Det slutade med att jag och Carro hamnade i hotellbaren sugande på en Bloody Mary. Vem som helst skulle ha förstått att det skulle slutat med snubblande inne på Golden Hits och en dunkande huvudvärk dagen efter. Om det är jag på bilden nedan? Nej, nej! Det är min väldigt håriga och oansvariga dubbelgångare.

Jag är så otroligt huslig. Två dagar i rad har jag lagat god och ätbar mat. Det skulle firas med en vinare. Nej, jag bara skämtar (vilket tycks vara viktigt att poängtera). Ärligt talat tror jag att jag är påväg mot något bloggsammanbrott likt en värre typ av tonårstrots. Det enda jag vill skriva i den här bloggen just nu är en massa skit som jag går och tänker på.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Men visst skulle det vara kul om jag blev helt crazy i bloggen? Kul för alla utom mig själv såklart, men det kan jag bjuda på kanske.. Den här "passagen" är urtråkig och idag har jag faktiskt inte haft något att göra, noll, zero, nada! Ett tag övervägde jag till och med att börja klippa och klistra recept samt att stryka örngott, men då kände jag att det var lika bra att slänga sig ned på golvet och vila en stund. Jag har uppenbarligen blivit för huslig för mitt eget bästa.




Förresten, den här låten är jättebra... om man blundar och skippar musikvideon.

Jag ska aldrig ha en datapaus igen eftersom jag hinner missa en hel del på bara en vecka. Alldeles nyss läste jag att det finns ytterligare saker att hurra för idag, nämligen Marlene och hennes familj.

Hurra! och puss på er!

- För att jag fick MVG i slutbetyg. Det är jag värd.
- För att vi hade världens mysigaste kväll igår med varm choklad och kanelbullar.
- För att jag äntligen är färdig med alla intyg som ska skickas in till a-kassan.
- För att jag har en skön dag med världens finaste son.
- För att jag ska jobba onsdag och torsdag.
- För att det är allahjärtansdag på lördag och därmed Willes namnsdag.



- För att jag har underbara människor omkring mig som gör mig på bra humör!



Hurra!

Ja, jag lever och har inte lämnat bloggvärlden. Jag har helt enkelt haft fullt upp med mitt eget och blir ibland så less på min blogg och alla andras bloggar. Jag orkar inte surfar runt så mycket längre, det skrivs så mycket skit.

Hur som helst mår jag och mina nära bra. Jag jobbar idag, men går en delad tur vilket betyder att jag är hemma till halv tre för att sedan jobba till nio ikväll. Som ni alla kanske vet springvikarierar jag sedan årsskiftet som vårdbiträde. Tiden innan arbetade jag som telefonist, men på grund av omorganisationer bestämdes att företagets verksamhet skulle flyttas och jag hade ingen lust att flytta med. Inom en snar framtid kommer jag dock att börja jobba med innesälj i Vilhelmina. Som alltid inför nya utmaningar är jag spänd och full av förväntan. Dock innebär tjänsten mycket tid hemifrån, men det är väl värt ett försök och jag ser framemot att få ny erfarenhet och inta ny kunskap. Så grattis till mig!

Under min "bloggfria" period har jag hunnit med det mesta. Gudarna ska veta att det inte är så lätt att springvikariera när man är van vid scheman och rutin. Vår vardag har verkligen blivit upp och ned, dock inte på ett negativt sätt. Jag har mycket fin tid med min son och har avslutat kursen jag läst under hösten.

Samtidigt som vi försöker hitta en vardag i en bitvis kaosartad tillvaro har jag hunnit med diverse pinsamheter som att få bensinstopp ett par hundra meter efter dagishämtning och låst in mig på en pizzeria i Vilhelmina. Det sistnämnda var något utöver det vanliga och hade det inte varit för att min så väldigt uppmärksamma mamma hört mitt rop på hjälp hade jag suttit där än idag. Jag tackar min lyckliga stjärna.



That's it.