fredan

Nä. Inget nytt sedan sist förutom att jag redan hunnit med att avvika från från dagens matplanering. Känner mig inte ett dugg uppgiven för det, men NU börjar jag! NU! Ska in till Dikanäs och handla för att fylla upp förrådet! Wille börjar nog längta hem lite, han saknar sina leksaker säger han. Vi åker ju hem på onsdag så det känns ju lagom. Jag älskar att vara här hemma i Grönfjäll, men visst kan jag medge att det ska bli skönt att komma hem. Jag har ju så oerhört svårt att hålla fast vid rutiner när jag åker bort. Visserligen har jag lyckats med några träningstimmar under påskveckan, men det ska ändå bli skönt att komma hem och kunna gå på gymmet och svettas lite. Funktionell träning i all ära, men det hade verkligen inte skadat om jag hade haft de påbyggbara hantlarna jag bloggat om tidigare i min ägo. Och så skulle jag vilja ha en träningsbänk. Jag har försökt att träna hemma och det händer någon gång i veckan, men får jag välja går jag nog helst på gymmet. Precis som när man studerar kan man få ett helt annat fokus av att byta miljö. Och dessutom kan man bli väldigt inspirerad av att träffa andra träningsglada. Inte surra fööör mycket bara! Tempo! ;)


Måste bara berätta om Wille imorse, han är ju en pratkvarn utan dess like! Och en virvelvind! Han lyckades i alla fall klämma Esses lilla hand i matstolen och han skrek för full hals med sprutande tårar. Wille har ju lärt sig att säga förlåt och klappade en gråtande minsting på huvudet och sa: "Oj då Esse! De gick bla! De va meningen!". Haha.