fredan

Jag har skitmycket att göra men hänger naturligtvis framför datorn. Typiskt mig att packa allt tio minuter innan vi ska fara. "För säkerhetsskull" är min melodi, vilket betyder att väskan väger mer än hela mig innan vi kommit iväg. Inte undra på att Markus blir smått hysterisk. Han har redan nu packat sin väska och prydligt lagt fram sina resekläder på sängen. Orka. Egentligen är det inte så här ordningen brukar vara, men så fort jag lämnat Wille hos Johan vaknar rebellen i mig och jag orkar ingenting. Slänger grejer och tar inte bort efter mig, stänger inte skåp, spolar inte osv. Markus däremot håller en jämn nivå medan jag pendlar mellan pedant och tänkbar deltagare i "Rent Hus", kan man drabbas av gravidschizofreni?

Stödstrumpor i gladiatorsandaler? Komfort är ju inte att tänka på, jag vill ju försöka vara lite snygg i alla fall. Mamma föreslog att vi skulle låna en rullstol som Markus kunde styra mig i. Tänk er, Markus styrandes på jättegravida mig i en rullstol. Kan ju bara tänka mig hur jag skulle peka och domdera i den där stolen. Lite partykiller varning kanske.

I skrivande stund sitter jag och lyssnar på Bananarama. Måste passa på att lyssna på lite tjejmusik innan det bara blir rock. Klockan fyra imorgon åker vi.

Ja, jag vet. Men det finns nästan bara konstiga bilder på oss tillsammans.