"vaaaad gördu mammaa??!"
Jag står och rakar benen i badrummet när Wille plötsligt stiger in. Han drar åt sig andan, tittar på mig storögt och utbrister sedan: "vaaaaad gördu mamaaa?!". Jag kommer på mig själv med att fundera, för det finns ju absolut inget logiskt med det jag håller på med.
Efter ett par sekunder svarar jag att jag rakar mina ben, det vill säga tar bort håret på dem. Det ska tydligen vara snyggt. Varför vet jag egentligen inte. Varför rakar jag mina ben egentligen? Vid den tidpunkten har Wille kört iväg med sin röda bil och befinner sig i kojan i vardagsrummet och lämnade mig i en diskussion med mig själv gällande rakningens vara eller icke vara.
Jag kom av mig så häftigt att jag var tvungen att blogga om det, vilket i sin tur innebär att jag ska strutta på gympan med halvrakade, tofsiga spiror. Men, varför inte.
Efter ett par sekunder svarar jag att jag rakar mina ben, det vill säga tar bort håret på dem. Det ska tydligen vara snyggt. Varför vet jag egentligen inte. Varför rakar jag mina ben egentligen? Vid den tidpunkten har Wille kört iväg med sin röda bil och befinner sig i kojan i vardagsrummet och lämnade mig i en diskussion med mig själv gällande rakningens vara eller icke vara.
Jag kom av mig så häftigt att jag var tvungen att blogga om det, vilket i sin tur innebär att jag ska strutta på gympan med halvrakade, tofsiga spiror. Men, varför inte.
Kommentarer
Trackback
