fredan

Tisdag 27/1 = telefondag.

"Just nu är det många som ringer. Ni har plats 159 i kön. Förväntad kötid är 17 minuter."
Det är okej. Då vet man i alla fall att det kommer ta 17 minuter innan någon säger:
"Välkommen till försäkringskassan, vad kan jag stå till tjänst med?".
För det finns inte värre än:
"Det är fortfarande några samtal före. Ni är placerad i kö."
Tut tut
"Det är fortfarande några samtal före. Ni är placerad i kö."
Tut tut
"Det är fortfarande några samtal före. Ni är placerad i kö."
Och så sitter man där som en hoppfull fåntratt i sju minuter och tänker:
"Snart är det min tur!".
Sedan lägger man på. Förbannad.
"Vi tar det en annan dag."
Skjuter upp alltsammans till det är så akut att man bara MÅSTE ringa, vilket betyder att situationer innehållande bajsblöjor, matlagning, legokastning, eldsvåda och tapetvandalisering lätt kan uppstå.

Jag ska dricka en kopp rogivande te.


Godnatt.