The lonliest city of all

Jag hade kunnat offra ett ben för att få vara hemma med mamma och pappa just nu. Det är länge sedan jag kände mig så ensam, men även den känslan måste jag nog lära mig att bemästra framöver. Same old, same old. Jag hade nog fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0