fredan

Låt oss redan nu börja hålla tummarna för min älskade vän E som ska svettas i nio mil och dricka blåbärssoppa hela söndagen. Jag skriver det nu, eftersom helgerna för det mesta spenderas med Cawarra och jag inte får så mycket tid över.


Så, Evelyn, åk som satan. Du vet att jag hejar på dig. Jag bjuder på öl när du kommer hem!

Det var min sista peeling. Jag ligger i soffan med ett rött svidande face. Varför blir jag straffad av gudarna hela tiden? Kunde inte ens njuta när jag tittade på hetingen i kustbevakarna. Mitt hemmaspa blev hemmatortryr och min nya aqua-gel luktar "vår och äldre herre" (?), nej, men dubbeldusch och det är äckligt nog. Har varit så sur att jag tänkte gå och lägga mig och avsluta myset, men föll offer för mitt bloggbegär.

Godnatt, jag är alldeles för röd och svidig i ansiktet för att kunna skriva mer.

Dags att svira om och bege sig iväg på middag, lyxig torsdag. W är även stolt ägare till ett par snygga vinterpjucks. Nu är det bara för honom att börja strutta runt, jag är beredd.

"Just a perfect day,
Drink Sangria in the park,
And then later, when it gets dark,
We go home.
Just a perfect day,
Feed animals in the zoo
Then later, a movie, too,
And then home.

Oh it's such a perfect day,
I'm glad I spent it with you.
Oh such a perfect day,
You just keep me hanging on,
You just keep me hanging on.

Just a perfect day,
Problems all left alone,
Weekenders on our own.
It's such fun.
Just a perfect day,
You made me forget myself.
I thought I was someone else,
Someone good."

Lou Reed - Perfect day




W har varit superfnissig och lockig i håret. Han har struttat runt och varit i sin bästa form ever, min kille. Jag har städat, gympat, laddat ned min e-legitimation, ätit god mat och mått bra. Dagar som dessa ska det bli fler av.

Nu fungerar min e-legitimation, smidigt! W ska äta gröt och jag ska snart dra på jobbet. Vilket party.

Jag ska tipsa om en blogg som jag börjat läsa, Blondinbella. Är egentligen inte intresserad av det hon skriver, mer av debatten kring henne. Hennes vara eller icke vara, hur hon uppmärksammas i media på grund av sin blogg, som är mer hatad än älskad. Hon är bitvis provocerande, troligen är det därför hon har så många läsare . Titta in, kanske fascineras man, som jag, och bara måste läsa.

Varför fungerar inte säkerhetsprogrammet? Jag har ju installerat det flera gånger. Nu skulle jag behöva lite hjälp. McLovin? Någon?

När man lever i ett parförhållande anser tydligen inte alla att man är enskilda individer, utan ser en klump med två huvuden. Vad händer då i en separation? Enkelt. Det ena huvudet faller bort och dör, finns inte mer. Jag tycker väldigt synd er som lever i denna skeva verklighetsuppfattning och som också låter den styra era beslut. Väldigt ledsamt, men tyvärr inte min förlust. Jag kan bara konstatera, inget att lipa över.


Så därför, till alla er, hör och häpna: JAG LEVER OCH MÅR BRA!

Ah, så jag har glömt att berätta att vi var nostalgiska framför teven i lördags, jag och Lovin. Såg i alla fall hälften av Dude, where's my car och tänkte på gymnasietiden som var en flott tid. Glädjen var gränslös, pengarna och spriten flödade. Vad säger man? Sweet.

Okej, tyck att jag är barnslig, men det är gärna så jag kommer ihåg mina tre gymnasieår. Jag försöker förtränga att jag gick i världens tråkigaste klass (förlåt mig, men så kul hade vi väl ändå inte?), att de flesta av våra lärare var superbajsnödiga, att vi hade en uppstoppad björn i korridoren..bara, att skitskolan hade mage att tvinga oss att lämna igen våra datorer som vi vårdat som våra egna barn i två år, när vi tog studenten. Varför denna grymhet?

Jag vet att det i alla fall finns en person som håller med mig, och trettiotre som inte gör det.

Helger är alltid lika mysiga. Fåglarna kvittrar, solen skiner och man bara känner att nu måste jag baka något och sedan äta upp allt i min ensamhet. Jag har inkasserat två mammapoäng i helgen. Det första, när jag igår bakade en mariannekaka. Det andra, eftersom jag tänker lägga upp receptet här på bloggen.

Det känns som att sju elaka dvärgar har hoppat och levt satan i min säng hela natten. Kan man ha en sådan huvudvärk annars?

Tre påpälsade skönheter mot Dorotea, lite yeah yeah wow wow och hockey.



Base skulle snyggas till innan hockeyn.



This is it. Oj, vad vi heja.



Det var hejsansvejsan.



Helt plötsligt blev det innebandy...



Men vissa ville snacka pöka istället...


 
Väl ute på isen igen åkte Hansson på snöspö. Go Evelyn!



Helt plötsligt ville alla brottas med Evelyn i snön. Kaos utbröt.



Medan vissa bara tog det lugnt och njöt av den fina utsikten....



...fortsatte tumultet på hårdare underlag.



Det här var hårt! Nu förstår jag hur hockeyfrun måste ha det.

Min lilla hårdrockare har namnsdag idag. Vi ska fira med plättar och äppelmos. Det är även den berömda puss-och smekdagen, I love. Kan inte förstå varför det finns så många som surar en dag som denna. När man ska vara crazy in love och bara ösa kärlek över varandra. Behöver ju faktiskt inte vara en pojk- eller flickvän. Alla har vi väl vänner som vi uppskattar?

Igår var kvällen innan dagen D. Det firades med god mat och en flaska Cawarra. Och nej, jag var inte ensam. Jag hade trevligt sällskap av Evelyn som stod vid grytan. Caroline kom senare och gjorde oss sällskap till efterrätten och ett glas Irish Coffe. W stod för underhållningen och var vid gott mod kvällen lång. Strax efter klockan nio gick vi båda till sängs. Nöjda efter en mysig kväll. 

Hur dagens planer ser ut? Ja, inte för att skryta men det här är stort! Här snackar vi romantik på högre plan...

Jag tänker mig McLovin ridandes på en stor ardennerhäst, den är vit. Naken kommer han galopperandes förbi skolan för att sedan hoppa över garaget och ställa sig utanför min lägenhet. Nedanför köksfönstret drar han fram sin lilla lilla mandolin och spelar en truddelutt. Önskvärda låtar? Tja, Do you love med med Amanda Jensen kanske, eller Saltbilen? Det är hans val. Sedan flaxar han upp till mitt fönster med en tussilago i sin mun. Vi kysser varandra och sen...


Jag återkommer efter "sen" med detaljer.

Trevlig alla hjärtans dag!

Läget är stabilt efter en äggfrukost. Jag ska packa ned W i vagnen och spurta på gympan. Alla tappra mammor, ni kommer väl idag?

Vilken mumsig dag det har varit hittils, trots att jag varit trött. Det är bara att rycka upp sig. Från och med nu är det slut på pyjamas- och intetvättahåretdagar. Min hängiga tid är inte nu!

Tisdag innebär jobbkväll. Ursäktar ni mig om jag säger att det känns drygt? Tackar ändå min lyckliga stjärna som gett mig orken att jobba lite då och då, vilket gör att jag kan vara hemma med W betydligt längre än om jag inte gjort det. Tiden från när W föddes har gått så snabbt. Han är redan mästare på grytlocksrock, har lockar i sitt hår, äter pölsa som ingen annan och fyller ett år den 23 mars. Tänk att det är ett år sedan jag låg på BB och skrek...


Jag ska slita av mig min kroppsstrumpa till underställ och byta om till något bekvämare, diska bort och kanske äta en smörgås till. Har jag fått mask kanske? Det går inte en minut utan att jag tänker på mat. Hoppas inte dessa tankar är här för att stanna. Då får jag verkligen se mig om efter en aktivitet som passar en upptagen mamma bra. Varför inte annonsera efter en älskare? På Yttermera hittade jag en förteckning där man enkelt kan se kaloriförbrukningen vid ett vanligt (eller varför inte ovanligt?) samlag, per timma.

Det visar sig, enligt listan, att det förmodligen kommer att ge resultat att bli påkommen. Jag behöver två män. En make och en älskare. Rejäla män, som jag inte kan bära till sängen utan att bli svettig. I'm on a mission.

Jag sitter och fyller i diverse blanketter, tittar på W som leker i grytskåpet och har happy tisdag. Tog två lila piller imorse därav min hemska huvudvärk. Idag blir en bra dag för en sunkmamma. Synd på det fina vädret...


Helgen har varit till belåtenhet. Ångrar dock att jag inte sov mer. Är mer än nöjd med McLovins insats. Han har underhållit mig hela helgen, humorn har flödat. Och kärleken. Planerar en hyllning till honom på alla hjärtans dag, frågan är hur.

Imorse kom det tårar...igen. Jag blir så less. Nu är det slutgrinat 2008, om jag så ska absolut-torr-spraya mina ögon. Stopp. Jag tänker inte sitta här och tycka synd om mig själv något mer. Mig är det faktiskt inte synd om. Jag har mozarella i kylskåpet, rena trosor, en varm säng och framförallt.... Under mitt köksbord sitter en liten person som mäter 75 centimeter och suger på ett grytlock. Det må vara påfrestande att vara mamma, men min W skulle jag inte byta mot något i hela världen.

Vilken sexy fucker jag är idag. Det var väl länge sedan jag kände mig så ofräsch...okej måndag. Men det är jävligt besvärligt att duscha, jag orkar inte. Eftersom påsvarianten inte fungerade återstår bara ett alternativ och det är alltså att balansera på ett ben, eller hugga av sig foten...varför inte, behöver jag den verkligen?

Har varit på dåligt humör också. Man skulle ju nästan kunna tro att det är pms, men nej nej. Det är det lila råttgiftet jag tvingas knapra i mig tre gånger om dagen. Jag blir mer sjuk av själva penicillinet än jag var innan, congratualtions.

Fick enorm ångest när jag tvingades konstatera att det enda ätbara som fanns i mitt kylskåp var barnmat i puréform och kolasås. Behöver man ett kylskåp överhuvudtaget? Är det inte ångestladdat att öppna det och se det gapa tomt? Eller så stoppar jag in lite av Ws leksaker kanske, för att fylla ut.